Du använder en gammal webbläsare

Du använder en gammal webbläsare (Internet Explorer) som denna webbplats inte är anpassad för. Du behöver använda Chrome, Safari, Firefox, Edge eller annan modern webbläsare.

Med knappen nedan kan du enkelt och snabbt ladda ned och installera Google Chrome.
Ladda ned Chome
Välkommen!

Är du också ny

i förening?

Välkommen till sajten där du får en grundläggande introduktion till hur det är att vara aktiv i en förening – vare sig det är inom klimat, idrott, kultur, fackligt eller annat!

Sajtens upplägg – innehåll i tre delar

Materialet passar både de som vill gå igenom det enskilt eller tillsammans i grupp. Vi uppskattar att det tar ungefär 45-60 minuter att gå igenom sajtens tre delar och göra quizzet. Lite längre för större grupper.
1

Vad är en förening?

Här får du en överblick över framväxten av svenskt föreningsliv och om några av de fantastiska saker föreninglivet har åstadkommit.
2

Vad gör en förening?

I denna del får du exempel på vad föreningar kan syssla med och hur viktig föreningens gemensam idé,  värdegrund, och verksamhetsplan är.
3

Hur fungerar en förening?

I tredje delen går vi igenom stadgarnas betydelse för föreningen och hur styrelse, förtroendevalda, årsmöten, revisorer och valberedning hänger ihop.
Scrolla vidare nedåt!

Nu kör vi! 

Börja på första, hoppa till andra och sluta på tredje!

När du sen känner dig redo gör du quizzet.
Del 1

Vad är en förening?

Se filmen
Här får du en översiktlig bild av vad en förening är och vad föreningskraften kan och har åstadkommit.
Läs mer och gör samtalsövningar
Längre ned hittar du förklaringar av ord, begrepp och annat som tas upp i filmen. Här finns också samtalsövningar du kan göra med en vän eller kollega.
Gå vidare nästa två delar!
Känner du att du börjar få koll? Hoppa vidare till de andra två delarna!
För att visa undertexter, klicka på
och välj Svenska.

Fördjupning och förtydliganden

När och hur skedde demokratins genombrott i Sverige?

Demokratins verkliga genombrott skedde först under åren 1918–1922. Först då fick nästan alla vuxna kvinnor och män rösträtt. De blev dessutom valbara och kunde ställa upp i valen till riksdag, landsting och kommuner.

Under den första hälften av 1900-talet upplevde folkrörelserna sin storhetstid. Demokratins genombrott öppnade vägen till ökat politiskt inflytande. De idéer som tidigare hade vänt sig emot staten och kyrkan bidrog nu till att bygga upp ett mer jämlikt välfärdssamhälle.

Folkrörelserna fungerade som politiska plantskolor och ”träningsläger” i demokratiska processer. Den allmänna och lika rösträtten hade ju använts i många föreningar, långt innan de nådde till riksdagen. Folkbildningen växte fram genom folkhögskolor och studieförbund och fick stor betydelse för att utbilda engagerade medborgare som tidigare inte haft tillgång till utbildning och bildning.

Former för det ideella engagemanget i Sverige

Det ideella engagemanget ligger på en hög nivå i Sverige även om en del föreningars medlemsantal sjunker. En tendens är att fler människor engagerar sig utan att vara medlem i en formell förening eller organisation. Istället kan det handla om en tillfällig insats för en formell organisation eller att engagemanget sker inom ramen för icke-formella nätverk eller grupper. Det har också uppstått en nätverkskultur som gör det möjligt med snabba, handlingsinriktade initiativ och en snabb mobilisering av deltagarna.  

Men det viktiga är att engagera sig, formerna spelar mindre roll.

Vilka är egentligen demokratins grundförutsättningar?

Demokrati betyder folkstyre. I alla demokratier är det alltså folket som har den politiska makten, men det kan i praktiken se olika ut i olika demokratiska stater. Demokratin har många former, dess ideal och beslutsmetoder kan även användas i till exempel föreningar och organisationer. Demokratin bygger på några grundförutsättningar; i en demokrati är vissa fri- och rättigheter garanterade, till exempel rätten till säkerhet, rätten att demonstrera och rätten att uttrycka sin åsikt. Det ska genomföras regelbundna och rättvisa val och omröstningar där alla medborgare över en viss ålder har en röst var.

Men vad som ansågs vara demokratiskt för hundra år sedan är inte detsamma som i dag. Till exempel hade inte kvinnor rösträtt i Sverige förrän 1921. Trots det ansågs Sverige ha ett demokratiskt styre även innan dess. Uppfattningen om vad som är demokratiskt och inte, är något som förändras hela tiden. Själva diskussionen om demokratin är därför viktig.

Reflektions- och samtalsfrågor

Är du tre av fyra?

Vilka föreningar är du med i?

Engagemanget i Sverige är högt de allra flesta är med i en, många i flera föreningar. Ibland är vi medlemmar i olika föreningar utan att vi kanske reflekterar över det, vi är ”bara” medlemmar. Andra gånger är vi med och engagerar oss på olika sätt.

Vad har du för erfarenheter? Vilka föreningar är du medlem i?

Styrka när människor går samman

Kopplingen mellan förening och samhällsutveckling

Genom historien har människor gått samman för att påverkar samhällsutvecklingen och genomföra förändringar. Det har varit avgörande för skapandet av det samhälle vi har idag.

  • Kan du ge exempel på föreningar idag där människor går samman för att påverka samhällsutvecklingen och skapa förändring?
  • Vilka frågor tycker du är särskilt aktuella idag?

Synen på demokrati

Hur har synen på demokrati förändrats?

Synen på demokrati har förändrats genom historien. Det som ansågs som demokratiskt för hundra år sen är inte detsamma som idag.

Vad tänker du om hur synen på demokrati har förändrats i Sverige?

Vad har du för erfarenheter från föreningslivet?

Goda och mindre bra exempel?

Den absoluta majoriteten i Sverige har varit eller är föreningsaktiv. Vad har du för erfarenheter? Många gånger, och speciellt som barn, är en verksam i en förening utan att en kanske helt och hållet förstår det. Som simskolor, dansskolor och många andra aktivitetsbaserade föreningar.

I vilka föreningar har du varit med och hur har engagemanget sett ut genom åren och hur ser det ut idag?

Gå vidare!
Är du klar med första delen?
Hoppa då till del två som handlar om vad en förening gör!
Del 2

Vad gör en förening?

Se filmen
Här får en kort genomgång med lite exempel på vad en förening gör.
Läs mer och gör samtalsövningar
Längre ned hittar du förklaringar av ord, begrepp och annat som tas upp i filmen. Här finns också samtalsövningar du kan göra med en vän eller kollega.
Gå vidare eller gör en quiz
Känner du att du börjar få koll? Hoppa vidare till sista delen och därefter gör du vår quiz!
För att visa undertexter, klicka på
och välj Svenska.

Fördjupning och förtydliganden

Vad är en ideell förening?

En ideell förening är en sammanslutning av personer som samlas kring en eller flera gemensamma idéer och intressen. Ideella organisationer/föreningars drivkraft är en tydlig idé om att något måste förändras, utvecklas, göras.  Utifrån idén definieras ett uppdrag som upplevs som en nödvändighet. En ideell förening har inget vinstintresse.

Ideell förening inom vad som helst?

Det går att starta ideella föreningar med nästan vilken idé som helst. Föreningar kan ha många olika syften och mål. I Sverige har vi allt från intresseorganisationer, humanitära föreningar, idrottsföreningar, friluftslivsföreningar, fackförbund och anhörigföreningar till kulturföreningar, musikföreningar och trossamfund. Förutsättningar och behov ändras över tid, så organisationens uppdrag och idé måste ständigt levandegöras och omsättas i relevant verksamhet.

Kan alla gå med i vilken förening som helst?

De som delar en förenings idé ska ha möjlighet att bli medlemmar, delta i och påverka föreningens verksamhet.

En förening är uppbyggd i enlighet med demokratiska principer. Det innebär att årsmötet (det årliga mötet där alla med rösträtt deltar) är det högst beslutande organet (jämför med riksdagen). Årsmötet väljer en styrelse (jämför med regeringen) som leder arbetet mellan årsmötena.

Vad för slags aktiviteter i en föreningsverksamhet?

Föreningens aktiviteter beskrivs oftast i en verksamhetsplan för ett eller två år framåt. Att delta i en förening handlar om att organisera och genomföra de aktiviteter som beskrivs i verksamhetsplanen. Vem som beslutar om verksamhetsplanen framgår av föreningens stadgar ("föreningens lag"), och det kan vara styrelsen eller årsmötet.

Men du som medlem är med och påverkar vad föreningen ska göra. Utan dig och ditt engagemang blir det ingen verksamhet.

Vad menas med värdegrund?

Värdegrunden synliggör föreningens värderingar och ”ståndpunkter”, och är något som bör genomsyra all verksamhet i föreningen. Värdegrund handlar om gemensamma och överenskomna värderingar.

För att värdegrunden ska bli verklighet är det viktigt att den tas från ord på ett papper till konkret handling och uttrycks i ditt sätt att vara och i det du gör. Det handlar om att se till att det du säger och gör går i linje med det värdegrunden står för.

Vad menas med ändamål?

Ändamålet – målet längst där borta – uttrycker organisationens unika bidrag till människor och samhälle. Ändå är det lätt att ta idén för given och glömma att engagemang är en färskvara. Därför gäller det att hålla idédebatten och frågan om vad som egentligen är meningen med föreningen levande mitt i den löpande verksamheten. För att lyckas krävs ständig utveckling och förändring – att gång på gång kunna återvinna sin idé.

Idédiskussionen skapar motivation och engagemang.

Reflektions- och samtalsfrågor

Leta upp en verksamhetsplan!

Vad ser du för kopplingar?

De flesta föreningar har verksamhetsplaner för ett eller två år framåt där föreningens verksamhet beskrivs. Titta igenom din förenings verksamhetsplan, vilka delar känns extra viktiga för dig? Är det några aktiviteter du redan är engagerad i eller skulle vilja engagera dig i?

Värdegrund?

Värdegrund i någon förening du är med i?

De allra flesta föreningar har någon form av värdegrund som synliggör de värderingar som föreningen står för.

Kan du ge exempel på hur värdegrunden uttrycks, syns och märks i sätt att vara och i vad ni gör i den förening du är med i?

Ändamålsparagrafen

Vilken ändamålsparagraf känner du till?

Känner du till ändamålsparagrafen i den förening du är engagerad i?

Grundidén svarar på frågorna:

  • Vilka är vi till för?
  • Vilka behov ska vi möta?
  • Varför finns vi till?
  • Vilken är vår unika idé och uppgift?


Hur skulle du svara på frågorna ovan när det gäller din förening? Titta gärna på vad som står i ändamålsparagrafen och stäm av med hur du svarade!

Gå vidare!
Är du klar med del två också?
Hoppa då till sista delen där vi går igenom hur en förening fungerar.
Del 3

Hur fungerar en förening?

Se filmen
Här får du en översiktlig förklaring om hur en förening fungerar.
Läs mer och gör samtalsövningar
Längre ned hittar du förklaringar av ord, begrepp och annat som tas upp i filmen. Här finns också samtalsövningar du kan göra med en vän eller kollega.
Gå vidare eller gör en quiz
Känner du att du börjar få koll? Gör vår quiz nu när du gått igenom alla tre delar!
För att visa undertexter, klicka på
och välj Svenska.

Fördjupning och förtydliganden

Årsmöte, stämma, kongress?

Kongress, årsmöte eller stämma är olika benämningar på föreningens högsta beslutande organ. Mötena har olika namn beroende på typ av förening och om det är på lokal eller nationell nivå. Vissa större föreningar har representativ demokrati där medlemmarna väljer sina representanter till kongressen, årsmötet eller stämman som företräder dem. Alla valda representanter har då yttrande, förslags- och rösträtt på mötet.

Mindre föreningar eller föreningar på lokal/regional nivå har istället direktdemokrati där alla medlemmar har yttrande-, förslags- och rösträtt. På mötet fattas de övergripande besluten om föreningens inriktning och verksamhet. Där väljer medlemmarna också personer till styrelsen, valberedningen, revisorer och andra förtroendeuppdrag.

Vad är en valberedning?

Valberedningen väljs på årsmötet och har som uppgift att mellan årsmötena förbereda valen genom att utifrån organisationens mångfald av individer och uppfattningar föreslå kandidater till de olika förtroendeuppdragen.

Alla medlemmar kan nominera, det vill säga lämna förslag till valberedningen på vilka personer de tycker ska väljas till olika uppdrag.

Ibland är valberedningens roll underskattad i ideella föreningar. Valberedningen har en viktig roll, genom förslagen till vilka som ska vara förtroendevalda bidrar den till att föreningens verksamhet utvecklas. En av valberedningens huvuduppgifter är att se till att styrelsen är sammansatt så att den har bästa möjliga förutsättningar för att leda föreningen framåt. Den samlade kompetensen i styrelsen bör svara upp mot de aktuella behov som ligger framför föreningen under kommande mandatperiod. För att veta vilken kompetens som krävs bör valberedningen vara insatt i föreningens styrdokument, som till exempel strategier och verksamhetsplan.

Hur väljs revisorer och vad gör de?

Revisorerna väljs på årsmötet och hur många de ska vara till antalet regleras i stadgarna.

Revisorernas uppgift är att vara medlemmarnas ombud och granska styrelsens arbete, genom att:

  • Kontrollera om styrelsen har skött ekonomin på ett riktigt sätt.
  • Granska verksamheten genom att läsa protokoll och se till att styrelsen har genomfört de beslut som har fattats till exempel på årsmötet.
  • Kontrollera så att styrelsen inte har gått utanför sitt mandat och tagit beslut om sådant man inte har rätt att besluta om.

Vad innebär det att vara förtroendevald?

Att vara förtroendevald innebär att medlemmarna i föreningen har valt dig till något uppdrag. Det finns många olika uppdrag som förtroendevald, det kan till exempel vara att arbeta i en styrelse eller i en valberedning, att vara arbetsplatsombud, skyddsombud eller att vara revisor. Det gemensamma är att du har fått medlemmarnas förtroende att företräda dem.

Att vara förtroendevald innebär ett stort ansvar men ger också mycket tillbaka. Har du ett engagemang för föreningens frågor och vill vara med och påverka?  Då kan du bli förtroendevald. Du behöver inte vara någon expert eller kunna allt om ditt uppdrag innan. Ofta har du som förtroendevald möjlighet att delta på olika utbildningar där du kan lära dig mer och du är inte ensam utan att vara aktiv i en förening innebär att arbeta tillsammans.

Revisorernas revisionsberättelse och styrelsens ansvarsfrihet

Revisorerna sammanfattar sin granskning i en revisionsberättelse som de lägger fram på årsmötet. I revisionsberättelsen rekommenderar revisorerna årsmötet att bevilja styrelsen ansvarsfrihet eller inte. Om medlemmarna beviljar styrelsen ansvarsfrihet innebär det att de utifrån den information de har fått, godkänner hur styrelsen arbetat. Om årsmötet inte beviljar styrelsen ansvarsfrihet är styrelsen fortsatt ansvarig och får reda ut de problem som upptäckts.

Att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet är relativt ovanligt och betyder att årsmötet inte anser att styrelsen skött sitt arbete korrekt enligt gällande lagar och regler. Normalt följer årsmötet revisorernas rekommendationer i ansvarsfrihetsfrågan, men de behöver inte göra det.

Årsmötet kan alltså bevilja ansvarsfrihet trots att revisorerna föreslår motsatsen eller tvärtom inte ge styrelsen ansvarsfrihet trots att revisorerna föreslår det även om det är ovanligt.

Får alla skicka in förslag till årsmötet?

Som medlem har du möjlighet att inför årsmötet skicka in förslag på förändringar i föreningens inriktning eller idéer och synpunkter på föreningens verksamhet. De förslag som du som medlem skickar in kallas för motioner.

Styrelsen har också möjlighet att komma in med förslag till årsmötet det kallas då för propositioner. Under årsmötet debatteras de olika motionerna och propositionerna årsmötet fattar sedan beslut om vilka motioner och propositioner som ska bifallas och vilka som ska avslås.

Stadgar, vad är det?

Det finns ingen lag som reglerar hur en ideell förening ska styras. En förening styrs istället utifrån vad det står i föreningens stadgar, ett dokument som kan liknas vid föreningens lag.

I stadgarna beskrivs vad som är förenings unika idé och uppgift och vad den vill åstadkomma. Förutom detta beskrivs även hur föreningen är organiserad, hur den styrs och hur beslut ska fattas. Det är endast medlemmarna på årsmötet som kan välja att anta och förändra stadgarna. Förutom stadgarna finns det ofta andra styrdokument som tydliggör föreningens uppdrag, det kan till exempel vara inriktningsbeslut, strategier och policys.

Vad är styrelsens roll?

Styrelsen har en nyckelroll i ideella föreningar. De har fått ditt och övriga medlemmarnas förtroende att leda och utveckla föreningen mellan årsmötena. Styrelsens uppdrag är att bereda olika frågor, förvalta de beslut som årsmötet fattat, leda föreningens arbete samt att företräda föreningen inåt och utåt i olika sammanhang. De är även viktiga bärare av föreningens idé, värdegrund och verksamhetsplan.  Inför större beslut är det viktigt att styrelsen lyssnar in medlemmarnas förslag och synpunkter.

Alla i styrelsen är tillsammans ansvariga för att leda föreningens arbete fram till nästa årsmöte. Styrelsen har ett gemensamt ansvar som grupp men fördelar arbetsuppgifterna inom sig. Det vanliga är att det finns en ordförande som leder arbetet, en sekreterare som skriver protokoll, en kassör som har hand om ekonomin samt några ledamöter. I styrelsen kan det också finnas fler roller. Det viktiga är att man inom styrelsen fördelar arbetet på ett bra sätt. Styrelsen kan inte själv ansvara för allt, du som medlem behövs och har många möjligheter att vara aktiv även om du inte arbetar i styrelsen.

Går det att vara aktiv utan att bli medlem?

I många föreningar kan du vara aktiv i utan att vara medlem. Det kan till exempel vara punktinsatser där du är med och organiserar olika aktiviteter som en utflykt, hajk eller manifestation. I de fall du väljer att vara aktiv som icke-medlem deltar du inte i föreningens demokratiska process.

Hur kan du som medlem engagera dig?

Det finns många olika sätt att engagera sig i en förening, allt ifrån att delta i olika konkreta föreningsaktiviteter till att bli förtroendevald eller att ingå i olika arbetsgrupper. Det viktiga är att du hittar ett uppdrag eller uppgift där du på det sätt du vill och kan får möjlighet att bidra med tankar och idéer som stärker verksamheten i föreningen.

Många upplever att det ideella arbetet är både lustfyllt och meningsfullt. För många innebär det också att man lär sig nya saker, får goda vänner och ett ökat självförtroende.

Din roll och uppgift som medlem

Utan ditt och andra medlemmars engagemang kan föreningen inte utföra sitt uppdrag. Att ha en egen övertygelse och känna engagemang behövs för att få andra att bli engagerade. För att det ska vara meningsfullt att vara engagerad i en förening är det viktigt att du förstår och delar föreningens ändamål, dvs. vad föreningen vill åstadkomma och varför.

Det behöver också finnas en ömsesidighet, du ska trivas och utvecklas i föreningen, men föreningen ska också utvecklas och ta tillvara ditt engagemang.

Reflektions- och samtalsfrågor

Erfarenheter som förtrodendevald?

Är eller har du varit?

Att vara förtroendevald innebär ett stort ansvar men ger också mycket tillbaka. Som vi sett i materialet finns många olika förtroendeuppdrag; i styrelse, som revisor, i valberedning och annat.

  • Har du erfarenhet från att vara förtroendevald?
  • Hur var det?
  • Skulle du kunna tänka dig nya uppdrag i framtiden? Vilka isåfall?

Olika sätt att engagera sig

Beroende på?

Som medlem är du föreningens viktigaste tillgång, inga medlemmar ingen förening.

På vilka olika sätt kan du som medlem engagera dig i den eller någon av de föreningar du är med i?

I vissa föreningar går det även vara aktiv som icke-medlem – är det möjligt i din förening? På vilka sätt? Vad är skillnaden mellan att vara aktiv som medlem och som icke medlem? Vilka fördelar respektive nackdelar kan du se?

Olika slags ideella föreningar

Organiserade på olika sätt

Ideella föreningar kan vara organiserade på olika sätt vissa finns bara lokalt andra finns i hela landet. Vissa har direkt demokrati andra representativ demokrati. Men gemensamt för dem är att de är uppbyggda efter demokratiska principer och att du som medlem kan delta i och påverka föreningens verksamhet

Hur är din förening organiserad? Rita en bild som beskriver din förenings organisation så som du förstår den! 

Quiz!

Quiz: Testa dina kunskaper!

Antingen är du modig och börjar här, eller så har du gått igenom sajtens tre innehållsdelar och känner dig redo att göra detta quiz!
Detta quiz innehåller frågor om alla tre innehållsdelar.